måndag 31 mars 2014

Allsvenska premiären 2014, då fotbollen hamnade i skymundan.

Äntligen vår. Äntligen grönt gräs, vitsippor, sol och värmande känslor. En årstid av hopp, tilltro och tilltagande värme. Det är precis så man kan definiera våren när den kommer i antågande. Allsvenskan i fotboll ligger ofta nära sammankopplad med denna smygande vårvärme. I år känns det dock som att dessa två annars så välsvarvade intåg hamnat isär.

Premiärdagen i allsvenskan kantades av en dödsmisshandel. Vad jag förstår så tillhörde denne Djurgårdssupporter ingen firma eller fientlig supporterklubb utan var bara en helt vanlig kille som ville gå och se sitt favoritlag spela fotboll. Han lämnar nu en familj och i viss mån även hela Sverige i djup sorg. Sällan har man sett så svarta rubriker från sportjournalister och folk som uttalat sig på sociala medier. Man pratar om att krafttag måste göras för att styra upp fotbollen och stävja fotbollsvåldet.

I samband med fotboll har det genom historien ständigt funnits våldsincidenter. Förr i tiden var våldsamheter på arenan det största problemet, ett problem som nu istället flyttats ut i samhället. Min åsikt är att fotboll är en del av samhället och mycket av de problem som finns i stort, återspeglas inom fotbollen. Borde vi för den sakens skull acceptera våldsdåd av denna art? Självklart inte, men vilka signaler sänder samhället ut? Mord kan ge 15- års fängelse och grövre våldsbrott har straffsatser som ofta understiger de som ertappas med ekonomisk brottslighet. Kombinera detta med en växande främlingsfientlighet, en kanske inte helt lyckad integrationspolitik och växande psykisk ohälsa. Det krävs inte en raketforskare för att förstå att det finns polariseringsfaktorer i Sverige.

Jag förstår att man efter en sådan här händelse inte vill skräda orden utan genast utfärda krafttag mot fotbollen. Men är det fotbollens fel? Eller är det attityder och värderingar i samhället som får sina uttryck i samband med fotboll? Visst man kan skapa register av befintliga huliganer (något man säkert redan har) och föra striktare kontroller över vilka som får komma in på arenan. Men då tror jag man missar en viktig del och det är att fotbollen bara är ett uttryck av hur samhället mår i stort, och tyvärr finns det oprovocerade våldet överallt.

/Författat av Mattias Sundqvist