En spelare - ett lag

Många är vi som väntat på återkomsten av Steven Gerrard till den röda matchtröjan. Särskilt i tider då vi lyckats ha överlägset flest ramträffar av alla lag och vi dessutom haft en målskörd som är sämst i ligan. När Gerrard kom in i förra hemmamatchen mot ett sänkt Blackburn, som i princip bara väntar på att bli av med sin tränare och få in lite ny energi i klubben, syntes det tydligt hur viktig vissa spelare är för sina lag. Då pratar jag inte om Martin Olsson i Blackburn, som visserligen skulle kunna åstadkomma en hel del i det blåvita laget från norra delarna av England. Utan jag pratar om Steven Gerrard, som med sin blotta närvaro lyfta varje spelare på plan flera nivåer, vilket var välbehövligt då de röda inte direkt har visat nåt större intresse på plan senare matcher. Alldeles för mycket krångel och ogenomtänkta passningar och löpningar. Gerrard kommer in, slår ett inlägg till Carroll, och den senare är bara en storspelande Mark Bunn ifrån att komma igång med målskyttet igen. Gerrard visar vad de andra spelarna saknat, enorm kvalitet.

I gårdagens match var det återigen en Gerrard som visade vägen, inte minst med att minska antalet ramträffar genom att helt enkelt tunnla en utrusande Tim Krul i Toons mål. Nu ser vårsäsongen riktigt lovande ut, trots en avstängd Suarez, vars fall inte kommer att diskuteras här. Personligen hade jag låtit Maxi lira till höger och Downing till vänster, vilket jag inte fattar alls varför han inte gör. Visserligen låg Enrique och Downing i början på samma löpningar, men sånt växer man in i genom att spela tillsammans. Genom att flytta Downing till höger missar vi att nyttja hans stadiga vänsterinlägg, vilket Carroll verkligen skulle behöva. Istället när han går runt, tvingas han nästan uteslutet att vända sig tillbaka för att byta fot till vänstern. Bellamy är för målfarlig för att hålla utanför, trots att jag är ett fan av Kuyt och jag hade låtit han spela på topp tillsammans med Carroll. För trots allt, Carroll är stor och stark, och rätt som det är kommer det att komma mål där också. Om nu Steven Gerrard finns på plan att dirigera laget.

Författat av: Markus

Manchester United, det obalanserade laget!

Dubbel utslagning i Manchester under veckan. Varken City eller United gick vidare till någon åttondel i Champions League. City gjorde vad de kunde och hemmaslog imponerande Bayern München, men det räckte föga när Napoli planenligt vann i Spanien. United däremot var uddlösa och aldrig riktigt nära. Giggs har nog gjort sitt och Rooney ser väldigt trubbig ut. Vidic skadad, en skada som håller honom borta hela säsongen, ett oerhört tungt besked då Vidic är ryggraden i hela försvarslinjen. En osäker och tafatt De Gea, ja United var som allra sämst, när de skulle vara som allra bäst. Nu blir det Europa League för båda lagen. En turnering där City är klart bäst rustade. I United finns följande frågetecken som måste täppas till om det ska bli någon titel överhuvudtaget:

1. Målvaktsposten. Lindegaard eller De Gea? Eller ingen av dem? Bristen på rutin har kostat många viktiga mål och poäng.

2. Backlinjen. Ingen Vidic på hela säsongen, vilket är ett oerhört bakslag. Bröderna Da Silva på skadelistan. Orutinerade Jones och Smalling, trötte Ferdinand...

3. Centralmittfältet. Det finns ingen "playmaker", Cleverly skadad, likaså Andersson (som förvisso ändå inte håller den klassen som behövs). Finns en lång lista över spelare som skulle kunna värvas in här, såsom Martinez, Sneijder, Modric mfl.

4. Wayne Rooney. Har efter en stark start haft en mindre bra säsong, dels för att han fått agera centralmittfältare. Det finns fler spelare här med som inte heller kommit upp i normal standard såsom Nani och Valencia. Valencia har dock inte fått speciellt mycket speltid och levererat helt okej då han fått förtroende.

Nej det ser mörkt ut i Manchester United i år. Fergusson har stött på patrull i sitt lagbygge. Jag blir förvånad om det överhuvudtaget blir någon titel i år. Lagets samtliga delar (inräknat med skador) är helt enkelt inte tillräckligt bra för att slåss på den absoluta toppen.

Författat av: Mattias Sundqvist

Taktiska missar

Kikade lite på matchen Wolves – Sunderland häromdagen. Anfallsspelet för the Black Cats såg faktiskt rätt bra ut, man fyllde på med spelare, hade bra fart i löpningar och skulle kunnat skapa en hel del bra chanser. Om det inte vore för Nicklas Bendtner. En så överdrivet självkär spelare får man leta efter, och Zlatan är inte ens i närheten där. Bendtner såg till att Sunderlands alla löpningar blev totalt resultatlösa, förutom en där de struntade i att passa honom. Mest stod han helt fel i sitt positionsspel och Sebastian Larsson skällde på honom, tillika Eric Black som haft huvudansvaret tills Martin O’Neill nu kommit in. Mittfältet i the Black Cats såg bra ut, Sessegnon har bra idéer och Sebba fungerar bra. Att den senare dock filmade till sig en straff var inte särskilt fint gjort. Men som så många gånger så missas straffen som man får efter filmning. Och att sedan Wolves har anfallare som gör det en anfallare ska göra måste känts extra tungt för Sebba. Gällande Sunderland behöver Martin O’Neill ta med Bendtner i en taktikskola så han lär sig positionsspel. Annars är det dags för O’Neill att ta sig en titt på transfermarknaden i januari.

Igår spelade Liverpool med chans att kunna ta sin sjunde raka bortaseger, något som inte gjorts sedan 1988. King Kenny ställde upp med Suarez, Carroll och Bellamy från start vilket visade på en offensiv idé. Men det är något som saknas. En hel del chanser skapades borta mot Fulham men ramträffarna studsade ut istället för in i mål. Carroll känns inte som att han passar in i spelet alls och det är frågan om Kenny ska fortsätta att satsa på honom. Maxi fick inte ens spela igår och Kuyt fick väldigt liten chans att påverka. Vidare byttes Downing in, som egentligen är den spelartyp som passar bäst med Carroll, men de två fick inte spela ihop. Spearings utvisning var helt felaktig, och den lät Fulham ta över taktpinnen lite mer. Det är trist med sådana domslut som i matchen igår då också Suarez fick käka Hangelands armbåge i varje duell utan att få någonting med sig. Men med så många chanser ska man ändå lyckats få hål på, den för kvällen, riktigt starka Mark Schwarzer. 1-0, hemmaseger för Fulham, efter en liten miss av Reina, gav istället Martin Jol och Fulham behövliga poäng i bottenstriden.

Författat av Markus