Som en del vet om åkte jag till Östersunds ”grannby” för att bevittna seriefinalen i Superettan mellan hemmalaget GIF Sundsvall och Åtvidabergs FF. Ett Sundsvall som äntligen skulle slippa tredjeplatsen och kvala, vilket tidigare resulterat i besvikelse, hade nu chansen att slå på stort och till och med vinna hela serien. Norrporten Arena var fullsatt, vilket var riktigt kul att se. En arena förresten som är belägen mitt inne i centrala Sundsvall och är bra nog för att bli en allsvensk arena. Frågan var ju om laget var redo att ta steget till högsta serien. Väl på plats, snett bakom ÅFFs avbytarbås hade man full koll på händelserna på planen. Första halvlek visade GIF prov på kreativitet och lyckades med ett stolpskott, ett ribbskott och ett missat friläge (där ivrighet ledde till ett dåligt val av anfallaren). Kan inte säga vilka som hade lägena, förutom att Skulason, isländske playmakern i Sundsvall var den som träffade stolpen. Skulason visade att han är en av de viktigaste spelarna i GIF, men jag måste säga att ÅFF var väldigt säkra i sitt positionsspel och hur de skulle göra för att inte vara sårbara mot Giffarna, och islänningen tilldelades inte mycket utrymme. Genom de fina objektiva ögonen som går att ha som utomstående, kunde man se att det dock fanns en hel del luckor i ÅFFs försvar, framför allt i andra halvlek, men som Giffarna inte nyttjade på ett taktiskt korrekt sätt. 0-1 i paus gav ÅFF det lugn de behövde inför andra halvlek, och GIF började kika ner mot kvalplatsen i tabellen igen.
I andra halvlek visade ÅFF upp taktisk fingerkänsla när man backade hem med mycket folk men lät snabba spelare vara det hot som behövdes för att GIF inte skulle kunna känna sig helt säkra. Framför allt vill jag varna för nummer 7, Kristian Bergström, som visade prov på enorm vinnarskalle och speed när så behövdes, och kan bli kul att se i Allsvenskan. Giffarna tryckte på i andra halvlek, något som många anser skulle ha resulterat i segern, men där jag anser att trycket inte resulterade i tillräckligt många chanser. Inlägg efter inlägg slogs in i straffområdet, något som folk i allmänhet verkar tro vara målchanser, men ÅFF plockade lugnt undan bollarna och satte upp passningar på sina offensiva spelare. Vid ett tillfälle var bollen väldigt nära mål, en turbulent situation där man behöver tv-repriser för att kunna uttala sig om bollen var inne.
Men nu ska detta inlägg egentligen inte vara en matchrapport utan mer ett inlägg av analytisk karaktär. För att GIF tidigt i andra halvlek skulle kunna vända på situationen hade det behövts ett mer fysiskt mittfält, där Skulason väger lätt och de övriga inte höll den standard ett topplag i Superettan ska hålla. Jonas Wallerstedt, erfarna och tunga anfallaren/mittfältaren hade varit ett perfekt val till att kriga sig till en bättre position på mitten. Åkeby var inte säker i sitt coachande och att byta ut Robert Lundström som skötte sig utmärkt på högerbacken och hotade offensivt, bidrog till att GIF även tappade mycket av det kantspel de tidigare hade. Istället användes senare Wallerstedt som target player, något ÅFF inte behövde vara direkt oroliga för. Men den största missen som Åkeby gjorde var att hans lag inte spelade ut med backen, där hade ÅFFs försvar stora luckor. Detta är något som Thomsson måste rätta till, nu när de går upp i Allsvenskan. Åkeby saknade taktiska upplägg och idéer i sin bok, medan Thomsson i ÅFF visste precis hur han skulle matcha sitt lag.
Åtvidabergs FF är nu klara för allsvenskan och det är bara att gratulera laget som hade sina största framgångar i början på 1970-talet med Ralf Edström och Roland Sandberg i truppen. Med tanke på hur den taktiska situationen utspelades på Norrporten Arena, räknar jag med att Thomsson har idéer om hur de ska kunna klara sig kvar i Allsvenskan 2012. Klubben är nu i högsta serien för 17e gången, grattis Åtvidabergs FF!
För Sundsvall krävs det minst en poäng för att direktkvalificera sig för Allsvenskan. Man reser ner till Jönköping för att möta J-Södra som också är taggade till tusen då det står mellan dem eller Hammarby IF att tvingas till kvalet i nedre delen av tabellen. Det intressanta i hela den här situationen är hur spelschemat lyckats bli så här spännande. Hammarby IF slåss för sin överlevnad i Superettan och åker till Ängelholm för att säkra sitt kontrakt. Ett Ängelholm som just är den kandidat som hotar Sundsvall till direktkvalificering. Det blir alltså en avslutningsomgång i Superettan den 22 oktober som är helt klart värd att hålla ögonen på. Då jag gärna ser ett lag från det riktiga Norrland (Gefle IF-fans får ursäkta, men ni finns i princip i Svealand) vore det inte fel om GIF tar med sig tre poäng hem från besöket i norra Småland. Jag tror också att GIF Sundsvall äntligen är redo att ta sig upp till den svenska fotbollens ”finrum”. Ängelholms FF är också laddade, och tabellen visar att dessa båda är starkare än lagen de möter. Jag tror alltså på seger för de båda och således att det gäller att försöka hålla nere siffrorna för Hammarby och Jönköping för att hänga kvar, det kommer att avgöras på målfoto.
Författat av: Markus
I andra halvlek visade ÅFF upp taktisk fingerkänsla när man backade hem med mycket folk men lät snabba spelare vara det hot som behövdes för att GIF inte skulle kunna känna sig helt säkra. Framför allt vill jag varna för nummer 7, Kristian Bergström, som visade prov på enorm vinnarskalle och speed när så behövdes, och kan bli kul att se i Allsvenskan. Giffarna tryckte på i andra halvlek, något som många anser skulle ha resulterat i segern, men där jag anser att trycket inte resulterade i tillräckligt många chanser. Inlägg efter inlägg slogs in i straffområdet, något som folk i allmänhet verkar tro vara målchanser, men ÅFF plockade lugnt undan bollarna och satte upp passningar på sina offensiva spelare. Vid ett tillfälle var bollen väldigt nära mål, en turbulent situation där man behöver tv-repriser för att kunna uttala sig om bollen var inne.
Men nu ska detta inlägg egentligen inte vara en matchrapport utan mer ett inlägg av analytisk karaktär. För att GIF tidigt i andra halvlek skulle kunna vända på situationen hade det behövts ett mer fysiskt mittfält, där Skulason väger lätt och de övriga inte höll den standard ett topplag i Superettan ska hålla. Jonas Wallerstedt, erfarna och tunga anfallaren/mittfältaren hade varit ett perfekt val till att kriga sig till en bättre position på mitten. Åkeby var inte säker i sitt coachande och att byta ut Robert Lundström som skötte sig utmärkt på högerbacken och hotade offensivt, bidrog till att GIF även tappade mycket av det kantspel de tidigare hade. Istället användes senare Wallerstedt som target player, något ÅFF inte behövde vara direkt oroliga för. Men den största missen som Åkeby gjorde var att hans lag inte spelade ut med backen, där hade ÅFFs försvar stora luckor. Detta är något som Thomsson måste rätta till, nu när de går upp i Allsvenskan. Åkeby saknade taktiska upplägg och idéer i sin bok, medan Thomsson i ÅFF visste precis hur han skulle matcha sitt lag.
Åtvidabergs FF är nu klara för allsvenskan och det är bara att gratulera laget som hade sina största framgångar i början på 1970-talet med Ralf Edström och Roland Sandberg i truppen. Med tanke på hur den taktiska situationen utspelades på Norrporten Arena, räknar jag med att Thomsson har idéer om hur de ska kunna klara sig kvar i Allsvenskan 2012. Klubben är nu i högsta serien för 17e gången, grattis Åtvidabergs FF!
För Sundsvall krävs det minst en poäng för att direktkvalificera sig för Allsvenskan. Man reser ner till Jönköping för att möta J-Södra som också är taggade till tusen då det står mellan dem eller Hammarby IF att tvingas till kvalet i nedre delen av tabellen. Det intressanta i hela den här situationen är hur spelschemat lyckats bli så här spännande. Hammarby IF slåss för sin överlevnad i Superettan och åker till Ängelholm för att säkra sitt kontrakt. Ett Ängelholm som just är den kandidat som hotar Sundsvall till direktkvalificering. Det blir alltså en avslutningsomgång i Superettan den 22 oktober som är helt klart värd att hålla ögonen på. Då jag gärna ser ett lag från det riktiga Norrland (Gefle IF-fans får ursäkta, men ni finns i princip i Svealand) vore det inte fel om GIF tar med sig tre poäng hem från besöket i norra Småland. Jag tror också att GIF Sundsvall äntligen är redo att ta sig upp till den svenska fotbollens ”finrum”. Ängelholms FF är också laddade, och tabellen visar att dessa båda är starkare än lagen de möter. Jag tror alltså på seger för de båda och således att det gäller att försöka hålla nere siffrorna för Hammarby och Jönköping för att hänga kvar, det kommer att avgöras på målfoto.
Författat av: Markus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar