Det finns få tränare som blivit så bespottade som Sven-Göran Eriksson. Enligt mig är han Sveriges mest meriterade coach som förtjänar respekt, klubbägare som tror på honom, och han besitter kunskap som saknas hos andra svenska tränare. Ändå sedan han fick gå från Englands landslag, där han för inte alltför längesen åter var i ropet, har han blivit sviken av både den ena och andra ägaren, och Sven-Göran har fått ta skulden för brutna löften. Det man tydligt kan se är att han, inte sedan han hade hand om Englands landslag, har tillåtits att få chansen att bygga ett lag, en trupp som ska kunna fungera tillsammans och nå gemensamma mål. Framgångar tar tid att bygga, fråga Alex Ferguson. Svennis tog senast över ett Leicester i kris, som hade börjat säsongen på sämsta tänkbara sätt, med en vinst på 9 matcher och en sistaplats som gjuten för dem i Championship. Han lyckades vända på situationen utan att ha någon större tid för att korrigera spelartruppen på det sätt som han önskade. Man slutade på en respektabel 10e plats, och han tilläts få fortsätta denna säsong också. Om vi stannar upp där, en 10e plats där han coachat 37 matcher och vunnit 18 av dem, borde väl ses som ett rätt okey resultat för en klubb som då inte hade några större muskler. Just muskler, ekonomiska sådana, debatteras det ofta när det handlar om Svennis och nu Leicesters transfermarknad. Det som dock inte pratas om svart på vitt är att många av övergångarna var free transfers och att det dessutom sålts en del spelare. Dessutom har han förlitat sig på inlånade spelare och jag anser att debatten bör läggas ner för längesen. Särskilt nu i en värld där vissa lag har hur mycket pengar som helst, och där lagen i Championship haft ungefär lika starka muskler som Leicester haft under denna säsong. Detta sagt utan att ha absolut koll på deras ekonomiska balans, men faktum är att Svennis inte har betalat några överpris för spelare, likt Liverpool betalade för Carroll. Men pengar är alltid en svensk avundsjuka när det kommer till Svennis klubbar.
Det är flera managers som har lyckats mycket sämre än Svennis i sina respektive klubbar. Championship-serien är en jämn serie där mer än hälften av lagen tror att de ska gå upp till Premier League varje säsong, och när Svennis lämnar klubben ligger man inom endast två poängs avstånd upp till 5e platsen och kvalplats och endast fem poäng till en direktplats till Premier League. Svennis, bortsett från sista matchen han var ansvarig, har inte direkt gjort ett dåligt jobb hos Leicester, men klubben är känd för att sparka tränare efter tränare och det kanske är så att Svennis inte skulle valt att gå dit från början under de förutsättningarna. Fansen uppges vara chockade, precis som jag på twitter kunde se att spelarna i truppen var, över att Svennis sparkades. Men nu tycker jag att det är dags för Sven-Göran Eriksson att erbjudas ett riktigt jobb. Detta jobb var så gott som ledigt, tills Steve Kean lyckades få sitt Blackburn att peta bort Newcastle i ligacupen på förlängningstid i en match som gav Rovers en plats i kvarsfinal. Men ändå, denna säsongs Premier League har lag som i tabellen ska ligga under Martin Olssons klubb, och fem poäng på nio matcher kan inte vara godkänt någonstans. Spelbolag har hyfsat låga odds på att Blackburn blir Svennis nästa arbetsgivare, men det diskuteras huruvida ägarna kommer att låta Svennis få den summa pengar för transfers han vill ha. Svennis har väldigt bra koll på marknaden och behöver inte enorma summor för att få ett lag som Blackburn att lyfta sig. Tillsammans med Blackburn ligger Wigan och Bolton sämst till i tabellen, och det bör hända saker snart på arbetsmarknaden.
Förutom Svennis är ju bland annat även Martin O’Neill ute efter nytt jobb. Han borde ta över Leicester där han har lyckats tidigare och där fansen skulle stötta honom även i kampen mot ägare, en fight som han förlorade i Aston Villa. Jag ser fram emot den närmaste tiden, för nu är det snart dags för ett nytt transferfönster och jag anser att en manager ska komma in, till exempel nu i november, för att skapa sig en uppfattning om spelare i klubben, vad som behövs och vad som duger innan det är dags för att handla.
På ett närmre plan är det turbulens även i Allsvenskan, där tränare avgår eller byter klubbar. Tom Prahl har hoppat av det sjunkande skeppet Trelleborg som har kursen ställd mot Superettan, och en rolig grej i det hela är att Lagerbäck gärna hade sett Tom Prahl istället för Hamrén i landslaget, enligt en artikel i Aftonbladet. I Blåvitt är det såvitt jag vet alltid kaos i tränarfrågan, men det överlåter jag till Mattias att utreda, då det är hans bord. Istället ska jag nu diskutera Elfsborg och då Magnus Haglund. I Elfsborg har Magnus Haglund skaffat sig ett smörgåsbord av talangfulla spelare och en sportchef i Stefan Andreasson som måste ses som Sveriges absoluta främsta. Assisterande tränare Peter Wettergren extraknäcker i landslaget som spion. Haglund ledde Di Gule till sitt första SM-guld på 45 år under året 2006 och har sedan dess prenumererat på topplaceringar. Det som dock saknas, och har gjort de senaste säsongerna är den hunger som behövs för att nå ända fram. I år slutar Elfsborg på en 3e plats, där målet för första gången var riktigt tydligt, man gick för guld. Det finns mycket att debattera kring detta, om att IF Elfsborg är ett svenskt storlag som alltid är med där uppe, och att detta är något som Haglund ska tackas för. Jag är dock en av de som ställer mig på den andra sidan, och anser att det är mycket som fattas Haglund för att vi ska bli en klubb a la Rosenborg eller FC Köpenhamn, i Sverige. Taktiska misstag, stämningen har sjunkit i omklädningsrummet och spelare har kritiserat honom öppet, han har helt enkelt tappat förtroendet hos både spelare och fans. Det är dags Haglund, lämna nu, även om det redan är för sent, men det skulle i alla fall innebära att nästa säsong kunde bli spännande ur Elfsborgsögon, där vi äntligen kan få hoppas på guld igen.
En sista sak måste också tilläggas, Grattis GIF Sundsvall! Till slut blev det avancemang, även om man verkar ha sämst nerver i Sverige och förlorade bortamatchen mot J-Södra där endast en poäng behövdes. Nu fick man hjälp av Hammarby som på övertid vann mot Ängelholm, vilket hjälpte Giffarna att nå Allsvenskan 2012. Alltså, ett riktigt norrländskt lag i Allsvenskan nästa år!
Nu vill vi höra er som läser bloggen därute, vad ni har för tankar och idéer kring denna cirkus, vilka ska gå vart och varför. Kommentarer tas gladeligen emot. Sätt fart och få liv i denna blogg nu!
Författat av: Markus Hagnestål
Det är flera managers som har lyckats mycket sämre än Svennis i sina respektive klubbar. Championship-serien är en jämn serie där mer än hälften av lagen tror att de ska gå upp till Premier League varje säsong, och när Svennis lämnar klubben ligger man inom endast två poängs avstånd upp till 5e platsen och kvalplats och endast fem poäng till en direktplats till Premier League. Svennis, bortsett från sista matchen han var ansvarig, har inte direkt gjort ett dåligt jobb hos Leicester, men klubben är känd för att sparka tränare efter tränare och det kanske är så att Svennis inte skulle valt att gå dit från början under de förutsättningarna. Fansen uppges vara chockade, precis som jag på twitter kunde se att spelarna i truppen var, över att Svennis sparkades. Men nu tycker jag att det är dags för Sven-Göran Eriksson att erbjudas ett riktigt jobb. Detta jobb var så gott som ledigt, tills Steve Kean lyckades få sitt Blackburn att peta bort Newcastle i ligacupen på förlängningstid i en match som gav Rovers en plats i kvarsfinal. Men ändå, denna säsongs Premier League har lag som i tabellen ska ligga under Martin Olssons klubb, och fem poäng på nio matcher kan inte vara godkänt någonstans. Spelbolag har hyfsat låga odds på att Blackburn blir Svennis nästa arbetsgivare, men det diskuteras huruvida ägarna kommer att låta Svennis få den summa pengar för transfers han vill ha. Svennis har väldigt bra koll på marknaden och behöver inte enorma summor för att få ett lag som Blackburn att lyfta sig. Tillsammans med Blackburn ligger Wigan och Bolton sämst till i tabellen, och det bör hända saker snart på arbetsmarknaden.
Förutom Svennis är ju bland annat även Martin O’Neill ute efter nytt jobb. Han borde ta över Leicester där han har lyckats tidigare och där fansen skulle stötta honom även i kampen mot ägare, en fight som han förlorade i Aston Villa. Jag ser fram emot den närmaste tiden, för nu är det snart dags för ett nytt transferfönster och jag anser att en manager ska komma in, till exempel nu i november, för att skapa sig en uppfattning om spelare i klubben, vad som behövs och vad som duger innan det är dags för att handla.
På ett närmre plan är det turbulens även i Allsvenskan, där tränare avgår eller byter klubbar. Tom Prahl har hoppat av det sjunkande skeppet Trelleborg som har kursen ställd mot Superettan, och en rolig grej i det hela är att Lagerbäck gärna hade sett Tom Prahl istället för Hamrén i landslaget, enligt en artikel i Aftonbladet. I Blåvitt är det såvitt jag vet alltid kaos i tränarfrågan, men det överlåter jag till Mattias att utreda, då det är hans bord. Istället ska jag nu diskutera Elfsborg och då Magnus Haglund. I Elfsborg har Magnus Haglund skaffat sig ett smörgåsbord av talangfulla spelare och en sportchef i Stefan Andreasson som måste ses som Sveriges absoluta främsta. Assisterande tränare Peter Wettergren extraknäcker i landslaget som spion. Haglund ledde Di Gule till sitt första SM-guld på 45 år under året 2006 och har sedan dess prenumererat på topplaceringar. Det som dock saknas, och har gjort de senaste säsongerna är den hunger som behövs för att nå ända fram. I år slutar Elfsborg på en 3e plats, där målet för första gången var riktigt tydligt, man gick för guld. Det finns mycket att debattera kring detta, om att IF Elfsborg är ett svenskt storlag som alltid är med där uppe, och att detta är något som Haglund ska tackas för. Jag är dock en av de som ställer mig på den andra sidan, och anser att det är mycket som fattas Haglund för att vi ska bli en klubb a la Rosenborg eller FC Köpenhamn, i Sverige. Taktiska misstag, stämningen har sjunkit i omklädningsrummet och spelare har kritiserat honom öppet, han har helt enkelt tappat förtroendet hos både spelare och fans. Det är dags Haglund, lämna nu, även om det redan är för sent, men det skulle i alla fall innebära att nästa säsong kunde bli spännande ur Elfsborgsögon, där vi äntligen kan få hoppas på guld igen.
En sista sak måste också tilläggas, Grattis GIF Sundsvall! Till slut blev det avancemang, även om man verkar ha sämst nerver i Sverige och förlorade bortamatchen mot J-Södra där endast en poäng behövdes. Nu fick man hjälp av Hammarby som på övertid vann mot Ängelholm, vilket hjälpte Giffarna att nå Allsvenskan 2012. Alltså, ett riktigt norrländskt lag i Allsvenskan nästa år!
Nu vill vi höra er som läser bloggen därute, vad ni har för tankar och idéer kring denna cirkus, vilka ska gå vart och varför. Kommentarer tas gladeligen emot. Sätt fart och få liv i denna blogg nu!
Författat av: Markus Hagnestål
Tror du har rätt i mycket du säger Markus. Haglund har gjort ett bra jobb i IFE, men nu har utvecklingen stått stilla i något år för mycket, det är nog helt enkelt dags att ändra om lite så att alla inblandade tänder till och de som blivit bänk-mobbade av Haglund (Jawo, Nordmark, Wede, etc) kan få en ny chans på samma villkor som alla andra.
SvaraRaderaVem ska då ta över...? Ja, det är en mycket intressant fråga.. Jag ser gärna Jörgen Lennartsson tillsammans med Peter Wettergren, kanske med Linderoth som ytterligare assistent.. Men det finns många alternativ. Jag vill INTE se nån gammal trött gubbe dock.. Alltså inte Prahl, Baxter, Backe, Svennis eller Linderoth den äldre. Men det är bara jag.
Jag tycker också det är dåligt att Svennis får kicken, men tror jag läste någonstans att Leicester har haft 17 olika tränare de senaste 8-10 åren så de gillar uppenbarligen att kicka folk.
SvaraRaderaElfsborgs målsättning har varit Europaspel de senaste åren så det är ju egentligen inte en helt misslyckat säsong, men håller med att det måste hända något nu. I år fanns alla möjligheter för Guld, men sista månaderna fanns ingen glöd. Jag ser gärna att Linderoth och Ingesson tar över, men de är inte riktigt redo ännu.